söndag, november 25, 2012

Bilal (Rodeo, 2006)

Jag träffade Bilal i en hotellsvit på gamla Lydmar i Stockholm, samma dag som han skulle ge en konsert där. Två timmar efter avtalad tid satt jag fortfarande i lobbyn och väntade på att soulstjärnan skulle bli färdig med journalisten innan mig. Plötsligt öppnades en hissdörr och Mats Nileskär gick ut bärandes på inspelningsapparatur. Hans intervju blev säkert mycket bättre, och jag blev mer starstruck av att se honom för första gången än jag någonsin blivit när jag intervjuat kändisar, vare sig det handlat om Nelly Furtado, DJ Sprinkles eller Bilal. Pianoklinket i You're All I Need är fortfarande hjärtskärande vackert, förresten. Och houseproducenten som döpte sin katt till Bilal är Micke Nordgren (Tiger Stripes etc).

---

Philadelphiasonen Bilals nya skiva Love For Sale är lika delar knepiga funkgrejer och vackra, lite grusiga 
kärlekssånger. Efter att ha växt upp på en stadig jazzdiet i Philly började Bilal på New Yorks Mannes Music Conservatory, där han gick i två år innan han fick sjunga refrängen på Commons The Sixth Sense och anslöt sig till Soul Aquarians-kollektivet tillsammans med folk som Erykah Badu och Mos Def.

- På Mannes pluggade jag ”jazz performance” och tog kurser i arrangemang. Jag blev utsparkad från jazzhistoriakursen. Det fanns en lärare som brukade säga att det enda svarta förde med sig till jazzen var rytmiken. Du vet, på skolor är de alltid så noga med vem som skapade vad, vem som var först med att spela i en viss skala och så vidare. De första människorna som skrev ner skalor var vita, alltså ser folk det som att vita uppfann harmonier. Sådant stör mig verkligen.

Du sjöng opera förut också, är det något du kan tänka dig att återvända till?

- På mitt nya album finns det en låt som är lite opera. Jag skrev ett rekviem för mina familjemedlemmar som gått bort under de senaste åren. Sen har jag tagit fram ett albumkoncept som inte direkt är opera, men ändå en riktig, komplett berättelse som jag vill spela in en film runt. Jag har skapat en karaktär, en stalker som förföljer en bisexuell tjej.

Blir det lite som R. Kellys Trapped In The Closet?

- Nja, Trapped In The Closet var ju bara en enda långrandig sång, medan min film skulle bestå av en massa olika låtar. Men jag skulle spela i den själv, precis som R. Kelly gör i sin.

Vilken film genom tiderna skulle du helst skrivit musiken till?

- Psycho! Jag skulle skriva något killin’.

Hur skulle du ackompanjera duschscenen?

- Jag skulle göra något på pianot, men jag skulle spela in det med den här grejen (Bilal pekar på min bandspelare), och typ snabbspola fram och tillbaka och sakta ner allt. Sen skulle jag leka lite med de här löven (Bilal fingrar på en liten palm som står på en hylla) och fånga de ljuden.

Pianoklinkandet på You’re All I Need från nya skivan är så vackert, vad hade du i huvudet när du spelade det?

- Jag föreställde mig att jag var ett litet barn. Du vet när man spelar ett instrument för allra första gången och det låter skitdåligt, men man fortsätter spela sin musik i alla fall? Jag ville fånga just det där oskuldsfulla och vackra.

Fint! Visste du att en av Sveriges största houseproducenter har döpt sin katt efter dig?

- Är det sant? Jag är allergisk mot katter. När jag var liten hade vi ödlor och sköldpaddor. Vi brukade ha ormar också, men en av dem smet ut ur buren och hamnade i min mammas skrivmaskin. Efter det fick vi inte längre ha
några djur. Men jag är astmatiker, så katter är verkligen jobbigt.

Har du någonsin fått ett astmaanfall på scen?

- Jo, en gång under en utomhusspelning någonstans i Tyskland, jag tror det var för att platsen var högt belägen och luften var tunn. Jag fick gå av scenen och ta min medicin, sen gick jag raka vägen upp igen och bara körde. Grejen är att ju mer man sjunger, desto mer syre får man i sig, så sång är ofta den bästa medicinen.

Hur förbereder du dig inför en konsert?

- Jag brukar alltid skita precis innan jag går upp på scenen. Utan undantag. Till och med om jag redan har gått på toaletten fem gånger under dagen. Jag skiter alltid.

Kornél Kovács

Inga kommentarer: